Så Jaws 2 var tydligen den första Hollywood-filmen med en tvåa i sin titel (Gudfadern II var först att döpas till ”två” men använde romerska siffror). Det är givetvis uppföljaren till Steven Spielbergs jättesuccé Jaws (1975) om en haj som härjade en liten amerikansk turiststad.

Från ursprungsfilmen återkommer stor del av rollbesättningen, med Roy Sheider i spetsen som stadens polischef Brody. Saknas gör dock Richard Dreyfuss, som tydligen var tillfrågad men avböjde då han och (tillika tillfrågade) Steven Spielberg hade fullt upp med Close Encounters of the Third Kind (1977), som hade blivit märkbart försenad.

Handlingen i Jaws 2

I denna uppföljare återvänder vi till Amity ett antal år efter den första filmen. Dock är inte öppningsscenen särskilt lovande. Två dykare som fotograferar sig vid vraket från Orca (båten från första filmens sista akt) blir, föga överraskande, överfallna av denna films antagonist. Det är dock regin av scenen som får mig att rynka ögonbrynen.

Man får inte se själva hajens attack utan bara delar av dykarna. Den första av dem att bli anfallen bara snurrar runt? Inget blod syns i vattnet? Sen blir den andre (som bara hängde kvar vid vraket medan hans kompis blev fisk-frukost) attackerad direkt efter.

Det känns dels som de inte tog action-regin på så stort allvar, och dels som att de glömde att hajen är ett rovdjur som vill äta, inte en mördare som vill ta livet av så många som möjligt. Varför släpper han den förste dykaren för att ge sig på den andra?

Andra attacken

Efter en snabb koll att denna film inte hade 11-årsgräns (den var 15-års precis som första filmen), så gluttade jag vidare. Efter en serie småstadsscener som i denna film känns mer påklistrade än i den första, är det dags för hajens andra attack.

Först kommer en helt förutsägbar retsticka där det tilltänkta offret lyfter ur vattnet i sista sekund, utan att märka faran därunder. Istället simmar hajen ikapp en vattenskidåkare och drar ned henne utan att föraren märker. När modern som kör båten åker tillbaka för att se var hennes dotter hamnat, så attackerar hajen båten. Hon häller först bensin på sig och tycker sedan det är en bra idé att ta fram nödraketen. Allt på ett sätt som skulle passa bättre till Benny Hill-temat än Johan Williams stråkar.

Och det är nu börjar jag inse att det redan nu i andra upplagan som den här filmserien spårar ur helt. Från det småstadsdrama som man skulle kunna anklagat den första filmen att vara, så har Jaws 2 mer likheter med en slasher-film där man klämmer in lite ”mänskliga” scener mellan mord på mord. Suck…

Repetition av första filmen

Efter att en späckhuggare spolats upp död, med två till synes stora tuggor tagna, så börjar Brody ana vad som är dolt under ytan åter igen. Nu börjar en repetition av ”Brody försöker övertyga borgmästaren att en haj hotar byn” från första filmen, vilket slutar med att Brody får sparken.

Crescendot på filmen är en lång och utdragen seglats där Brodys söner get sig ut med sina högskolekompisar. De blir givetvis hajbete, för tydligen gillar hajar båtar. Uppbyggnaden av dessa karaktärer är lite för klen för att man ska ha någon emotionell koppling när de blir attackerade båt efter båt. Skådespelarinsatserna är inte heller granhängare.

Det hela slutar givetvis med att Brody räddar dagen. Och den utan en enda överraskning att stoltsera med. Att Hajen hinner med att äta upp en helikopter är vid det här laget bara förväntat.

Vad tyckte jag om Jaws 2?

Roy Scheider fick tydligen en rejäl pengasumma ($400 000) för att återkomma, plus förlåtelse för lite groll mellan honom och Universal över hans avhopp från Deer Hunter. Hans motvilja är dock väldokumenterad och det finns historier om att han spelade ”vansinnig” komma därifrån.

Jag tror det är lite symptomatiskt för hela Jaws 2. Det är en alltför uppenbar pengajakt. Den papperstunna historien är ett alltför genomskinligt omslag kring en repetition av vad som egentligen är ”mördar-hajen återkommer”.

Jag vet inte hur mycket man ska belasta regissören Jeannot Szwarc då manuset verkar ganska tunt till att börja med. Dock är hans brister uppenbara vad gäller uppbyggnad av spänning, empati och action. Spielbergs skor var stora att fylla, men han klarar knappt hälen.

Problemsymptomen

Två relaterade symptom på detta är för det första att han har svårt att skapa geografisk förståelse. När man ser från hajens perspektiv så ser man mest sjögräs och vatten, klipper till offret, tillbaka till sjögräs och vatten. Jag får ingen klar bild över hur de förhåller sig till varandra.

Det andra är ett nästan överdrivet användande av hajen simmar jättesnabbt och är tio meter bort. Klipp till pojken simmar mot båten – klipp till hajen simmar jättesnabbt och är åtta meter borta – pojken börjar klättra upp för båten – hajen är sju och en halv meter bort – pojken slinter och halkar ner i vattnet igen – hajen är åtta meter borta – kompisarna skriker skynda dig – hajen är sju meter borta – pojken klättrar igen – hajen är sju meter borta – pojkens kompisar hjälper honom upp – hajen missar PRECIS!! Regissören måste sett Monty Python and the Holy Grail (1975) och tyckt att den där riddarattacken, det var bra actionuppbyggnad!

Szwarc fick dock belöning för sitt halvdana jobb, då Hajen 2 blev den mest inkomstbringande uppföljaren tills Rocky II petade den året efter. Filmen drog in $187 miljoner på en $30 miljoner budget. Som tack för hjälpen lät Universal regissören göra Somehwere in Time (1980) som inte drog in tillnärmelsevis lika mycket pengar.

Betyg

Nej, pengar var denna films mål och de lyckades med det. Det fanns kanske ändå ingen historia till att avnjuta ändå, även om John Hancock och Dorothy Tristans version lät mer spännande. Delvis fint fotografi i Jaws 2 och alltid underbar musik från John Williams räddar inte filmen på något sätt. Den enda jag kan rekommendera den för, är de som liksom jag ”måste ha bockat av den på listan” eftersom jag sett alla övriga filmerna i serien.

Betyg: 4 av 10

Ps: Lyssna på Roberts muntliga recension i Filmpappornas podd avsnitt 11